Prognoserna för arbetsmarknaden 2023 ser negativ ut. Sverige påverkas av omvärlden och det råder stora osäkerheter. Samtidigt finns det också vinnare, och entreprenörer som drar nytta av rådande läge.
Stark arbetsmarknad tappar nu sin styrka
Det har varit långa år under pandemin, då arbetsmarknaden i Sverige trots detta har varit stark, med en stor efterfrågan på arbetskraft menar Arbetsförmedlingen under sin webbsändning. Men ett oroligt världsläge, ständigt ökande elpriser, kombinerat med ökad inflation och stigande räntor tvingar till en dystrare bild framöver. Detta har också lett till att Arbetsförmedlingen tvingats justera sin prognos för arbetslösheten och dess utveckling 2023-2024. Om det följer ett normalt konjunkturmönster kommer det i första hand vara de utan gymnasieutbildning som får det svårt. Unga och de som står långt från arbetsmarknaden får det tufft. Den höga inflationen slår nu mot alla regioner i Sverige och man ser hur branscher inom exempelvis handel och restaurang får det extra svårt. Samtidigt menar Arbetsförmedlingen att företagen under lång tid haft svårt att rekrytera. Man tror därför att de kommer försöka behålla den befintliga personalen så länge som det är möjligt.
Fortsatta negativa prognoser för nästa år
En dyster prognos kommer också från Finansdepartement som i ett pressmeddelande bedömer att svensk ekonomi kommer vara i en lågkonjunktur 2023. Detta samtidigt som man förväntar sig att arbetslösheten stiger. Att arbetslösheten gått ner under 2022, kommer inte stoppa det som nu sker den närmsta tiden. Även SEB:s ekonomer förutspår att den svenska ekonomin krymper med 1,5 procent under 2023. Efter det förväntas tillväxt åter under 2024. Banken beskriver tillväxten och arbetsmarknaden som stabil under sommaren, men att indikationerna under september och oktober tyder på att BNP kommer att gå ner.
Minskad konsumtion och hög arbetslöshet
Vidare spår SEB att arbetslösheten planar ut först i början av 2024. Samtidigt kommer ekonomins negativa trend under 2023 drivas på av minskad konsumtion från redan pressade hushåll. Detta inte minst på grund av hög inflation och högre bolåneräntor. Regeringens utlovade kompensationer har också försenats. Vidare räknar ekonomerna med att inflationen kommer att falla under 2023, men man tror att räntesänkningar blir aktuella först under år 2024. Svenskt Näringsliv vill också framhålla risken för en kedjeeffekt när företag drabbas av elkrisen. Man menar att givetvis kommer även de företag som är kunder till företag som drabbas att påverkas rejält.
Vinnare under krisen
Så vilka är egentligen vinnare under denna kris? Arbetsförmedlingen konstaterar att den höga inflationen nu slår mot alla regioner i Sverige. Men i norra Sverige sker stora etableringar som också leder till jobb på flera olika plan. Man hoppas också att företagen dragit lärdomar från pandemin och är bättre rustade för kriser. Förutom det får man inte heller glömma de företag och entreprenörer som drar nytta av de rådande problemen. Solenergin har exempelvis fått sitt globala genombrott och förutspås en lysande framtid enligt Dagens Industri. Samtidigt skriver Ny Teknik om ett så stort intresse för solceller att det kan beskrivas som historiskt. Detta i direkt koppling till omvärlden, det osäkra läget och givetvis elpriserna.
Källor:
Arbetsförmedlingen: https://arbetsformedlingen.se/play/webb-tv-och-press/webb-tv/sa-utvecklas-arbetsmarknaden-2023-2024
Regeringen: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/dyster-prognos-for-svensk-ekonomi/
SEB: https://sebgroup.com/sv/press/nyheter/2022/seb-spar-att-svensk-ekonomi-krymper-2023
Dagens industri: https://www.di.se/nyheter/stralande-tider-for-solenergi-de-svenska-bolagen-som-kan-bli-nasta-borssucce/
Svenskt Näringsliv: https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/skane/elkrisen-drabbar-foretag-i-flera-led_1189189.html